Kent. Går vidare mot elektro-land.

Nytt, fräscht och spännande

Kents klart största stund på 2000-talet. Fantasiska melodier och texter, tycker Vertex recensent om nya skivan ”Röd".

Hardcore-fansen tvingas nu acceptera att deras indierock-hjältar inte längre bygger sin musik på manglande gitarrer, distade till vansinnets gräns. De har gått vidare mot elektro-land och vägrar blicka tillbaka. Med nya skivan ”Röd” [RCA/Sony] lär fansen vandra tillsammans med bandet och acceptera att förändring inte bara är av ondo. För det här är Kents klart största stund på 2000-talet.

MED ORDEN ”Även hundra tusen röster kan ha fel” avslutas psalmen (?) ”18:24-4” och Kent anno 2009 tar vid. Den elektroniska ljudbild som präglade (den i mångt och mycket misslyckade) ”Tillbaka till samtiden” är fortfarande högst närvarande på ”Röd”.

Den monumentala skillnaden är att det nu finns fantastiska melodier, texter och arrangemang som tillsammans bildar det bästa och mest spännande som Eskilstunas finest släppt sedan ”Hagnesta Hill” (1999).

JOCKE BERGS PENNA måste haft ett glödgat stift när han skrev ”Hjärta”, ”Svarta linjer” och ”Det finns inga ord”. Den senare får ses som Bergs absolut vassaste text sedan Jesus kickade heroin i ”Socker”.

Att hävda att Kent är tillbaka vore en villfarelse. De har aldrig lämnat den svenska rockscenen för en sekund och inte heller lär de göra så inom de kommande decennierna.

DÄREMOT HAR DE NÅGOT nytt, fräscht och spännande i bagaget när de ger sig ut på vägarna efter årsskiftet. Och det var ett tag sedan!

”Och i vårt land så får man inte vara förmer.
Det här är Sverige, snälla gråt när ingen ser”

- Det finns inga ord

ANDERS SAMUELSSON

Kommentarer (0)