Risk att alla studenter
måste betala för studierna

Studentens plånbok eller kanske snarare föräldrarnas plånbok kommer i framtiden påverka möjligheten till högre studier. Det befarar Andreas Bokerud och Nils Larsson på Umeå studentkår, som är starkt kritiska till förslaget att avgiftsbelägga studenter från utomeuropiska länder.

Regeringen lägger i dagarna fram ett förslag om införande av studieavgifter för utomeuropeiska studenter som studerar vid svenska universitet och högskolor. Förslaget träder i så fall i kraft redan 2011 och innebär att dessa studenter tvingas betala en årlig avgift på cirka 70 000 - 80 000 kr.

Vi är mycket oroade över denna utveckling som både minskar antalet internationella studenter och förlängningen öppnar upp för studieavgifter även för svenska studenter.

UNDER HÖSTEN HAR STUDENTKÅRER och företrädare för våra universitet och högskolor kritiserat regeringens planer att införa avgifter för utomeuropeiska studenter. Bland annat har prorektorerna för tre tunga lärosäten – Lund, Göteborg och KTH – kritiserat den kommande förändringen. Likaså har Sveriges nationella studentröst SFS tydligt markerat sitt missnöje med regeringens planer.

Detta innebär att varken företrädare för högskolesektorn eller studenterna stödjer regeringens linje.

DEN TYDLIGASTE KONSEKVENSEN om förslaget bli verklighet är ett kraftigt minskat antal av utomeuropeiska studenter. När Danmark år 2006 införde studieavgifter sjönk antalet direkt med 70 procent.

Det finns alltså goda skäl att befara en liknande utveckling i vårt land. Minskningen i Danmark är förstålig. Varför ska en utomeuropé välja att studera i ett land i norra utkanten av Europa som inte talar engelska eller annat världsspråk och dessutom har en relativt höga levnadsomkostnad om utbildningskvalitén är likvärdig med andra länder?

VI ÄR ISTÄLLET ÖVERTYGADE om att internationella studenter höjer utbildningskvalitén också för svenska studenter och att alla tjänar på det ett inflöde av duktiga studenter som tar med sig ett annat perspektiv in i undervisningen.

Ökad internationalisering har länge varit ett mål för högskolesektorn, sett ur det perspektivet är denna reform kontraproduktiv.

Regeringen framhåller gärna att denna reform medför intäkter till högskolesektoron, resurser som kan användas till grundutbildningen. Naturligtvis vore detta tillskott välkommet, men det bygger på en riskabel analys.

RESURSBRISTEN INOM GRUNDUTBILDNINGEN ska inte lösas genom att avgiftsbelägga studenterna, resursbristen ska istället lösas igenom att kraftigt höja grundutbildningsanslaget så att det möjliggör en miniminivå på 15 timmars lärarledd tid i veckan.

Samtidigt som regeringen öppnar dörren för avgifter för utomeuropeiska studenter, öppnar man även upp för möjligheten att avgiftsbelägga alla studenter. Detta är en reform som efterfrågats av bland annat organisationen Svenskt Näringsliv. Studentens plånbok eller kanske snarare föräldrarnas plånbok kommer i framtiden påverka möjligheten till högre studier.

DETTA KOMMER ATT MEDFÖRA ÖKAD social snedrekrytering och slutet för den breddade rekryteringen till högskolan. Farhågorna är befogade. Alla europeiska länder som avgiftsbelagt utomeuropeiska studenter innan 2006 har sedan avgiftsbelagt samtliga studenter. Tyvärr är det alltså inte orealistiskt att våra framtida barn kommer betala för sin högskoleutbildning.

ANDREAS BOKERUD
utbildningsansvarig Umeå studentkår,
styrelseledamot Sveriges förenade studentkårer, SFS
NILS LARSSON
ordförande Umeå studentkår

Kommentarer (0)