"Marknadshyror är lösningen"

Ingen ska hindras från att studera på grund av bostadsbrist. Med marknadshyror skulle lägenheterna bli fler och kvalitén bättre, skriver Caroline Garsbo, riksordförande för Moderata Studenter.

Antagen på ett universitet eller högskola men ingen möjlighet till bostad på den nya orten, det är ett problem som alltför många studenter stöter på när de ska börja sin akademiska karriär. Det är svårt att veta vad man vill studera på universitet när man kommer till gymnasiet första dagen, vilket även är samma dag som man bör ställa sig i bostadskön i de större städerna om man vill ha en chans att få bostad där. Det är brist på bostäder, på grund av politiska beslut som hindrar marknaden att lösa problemet. Privata hyresvärdar får inte ligga mer än ett fåtal procent över den så kallade Allmännyttans hyror. Bostadsbristen har en lösning och lösningen heter marknadshyror.

I SVERIGE HAR VI en reglerad marknad för hyresrätter där politiken styr hyresnivåer. Tanken är att alla ska kunna bo överallt med följden att hyrorna i centrumnära områden hålls nere och det subventioneras genom dyrare hyror i ytterområden. I och med att hyresnivåerna hålls nere på ett artificiellt sätt skapas problem. Konsekvensen som drabbar i hög grad studenter är först och främst att det blir brist på lägenheter, de befintliga lägenheterna underhålls sämre och en svart marknad skapas.

I OCH MED ATT HYRORNA hålls låga, vilket givetvis kan betraktas som bra för de som får tag på en bostad, byggs det betydligt mindre och studenter blir utan bostad. Det är tämligen självklar ekonomisk logik. Kan den som bygger hyresbostäderna inte få tillbaka investeringen så kommer de inte att bygga. Det som istället byggs är bostäder som skattebetalarna får skicka miljoner till. Ett exempel där riktigt strikta lagar om hyror tillämpades var Melbourne, Australien. Konsekvensen där var att det blev så olönsamt att bygga och hyra ut något nytt att ingen hyreslägenhet byggdes på nio år efter andra världskriget. Först när marknaden släpptes fri startade byggandet igen och människor fick bostäder.

I SAN FRANSISCO, en stad med hyresregleringar, visade en studie av hyresbeståndet att mer än 75 procent av hyreslägenheterna var äldre än 50 år och 44 procent var äldre än 75 år. I en kraftigt växande stad skapades inga hyreslägenheter, eftersom det inte var lönsamt under de lagar som rådde. Marknadshyror skapar incitament till ökat byggande, eftersom det ger marginaler så att investeringarna kan täckas.

NÄR DET FINNS BETYDLIGT fler som vill ha en lägenhet än vad det finns lägenheter att erbjuda behöver bostadsbolagen inte behandla kunderna lika bra. Lägenheternas underhåll kan också skäras ner, vilket kan bekräftas av en promenad i de flesta, om än inte alla studentområden. En studie av underhållet av europeiska hyreslägenheter i ett flertal städer drar slutsatsen att nyinvesteringar och renovering av hyreslägenheter är obefintliga. Något som exempel på hundratals mögelskadade lägenheter i Rosengård nyligen gett en fingervisning om.

NACKDELEN MED ATT skapa marknadsbestämda hyror är att priserna mycket möjligt skulle gå upp, speciellt i innerstadsområden, men inte nödvändigtvis i studentområden. Det råder brist på studentlägenheter och vanliga lägenheter i landet. Detta drabbar främst unga och studenter. Konstgjort låga priser är givetvis lockande, för den som råkar få tag på en lägenhet genom år av köande, svartkontrakt eller kontakter. För den som står utanför med sina flyttlådor i den nya staden och kollar in är situationen däremot en annan.

INGEN SKA HINDRAS från att studera på grund av bostadsbrist. Med marknadshyror skulle lägenheterna bli fler och kvalitén bättre. På sikt, om fler aktörer kommer in på marknaden, kan priserna pressas nedåt när konkurrens uppstår. Vi Moderata Studenter anser att bostadsbristen är ett problem och att detta är en möjlig lösning.

Kommentarer (1)