|
VARFÖR VILL UMEÅ UNIVERSITET införa ett förbud mot all ljud- och
bildupptagning av föreläsningar? Argumenten faller platt och öppnar för
spekulationer, menar studenten Sebastian Geijer. Vi måste respektera
integritet och upphovsrätt, svarar Umeå universitet.
Är man rädd för jämförelser?
Umeå universitet vill förbjuda all ljud- och bildupptagning av undervisningen, läser jag i lokaltidningen. Det uppgivna skälet är att vissa lärare och elever tycker att det stör.
Uttalandet kommer från Chatarina Larson, som är universitetsjurist vid Umeå universitet.
När jag läser detta blir jag mycket skeptisk. Detta av en mängd orsaker.
Jag har till att börja med viss insikt i hur väl studenter vid Umeå universitet för fram sina åsikter, och för att uttrycka det milt så är det inte många av de 28 464 studenterna som jag varit i kontakt med som gör sina röster hörda ens i de allra viktigaste frågorna.
Jag förutsätter således att en än mindre del skulle delge sin åsikt ända upp till universitetets jurist i en nyligen uppkommen ”debatt” angående ljud- och bildupptagning.
Vad universitetsjuristen har som grund för sin åsikt är därför oklart, men också, vilket mitt resonemang ska visa, till viss del orelevant.
PÅ UNIVERSITET RUNT OM i världen används idag den ”nya” teknologin i högre och högre utsträckning. Undervisningen blir mer och mer flexibel och på många sätt mer och mer lättillgänglig. Allt du behöver för att skriva din uppsats från en strand i fjärran land eller göra grundlig research inför ett projekt är grundligt förarbete, en laptop och uppkoppling.
Detta höjer enligt många av dagens analytiker, och även mig, kvaliteten på utbildningen avsevärt. Att göra hela eller delar av undervisningen tillgänglig online tillåter studenten inte bara att själv välja var materialet ska studeras, men uppmanar också till mer eget ansvar.
UNDER MIN EGEN UTBILDNING har ofta delar eller hela föreläsningar lagts ut på nätet. Ibland av någon omtänksam student (ofta ivrigt påhejad av läraren) ibland av läraren själv och ibland av något av de stora lärosätena i andra länder.
Jag, och de studiekamrater jag har talat med, har alltid funnit detta extremt hjälpsamt, speciellt med tanke på att man till exempel vid sjukdom eller annan typ av frånvaro riskerar att missa mycket lite av det genomgångna materialet, men också med tanke på att man lätt kan gå tillbaka och lyssna/titta på de delar av en föreläsning som man funnit komplicerad, igen.
SÅ VAD ÄR DÅ ARGUMENTET för ett förbud? Att det stör. Jag har full förståelse för om både föreläsare och elever upplever det som störande om stora delar av en klass ska göra sina egna upp¬¬tagningar av föreläsningen. Dock är informationsspridning idag lättare än någonsin förut, och att en eller två elever sköter upptagningen och sedan erbjuder resten av klassen, (samt eventuellt övriga studenter/allmänheten) tillgång till detta material är en lösning som vilken lågstadieklass som helst skulle kunna fundera ut. Således faller störningsargumentet platt.
VARFÖR VILL EGENTLIGEN Umeå universitet införa detta förbud?
I detta kan vi bara spekulera, men kanske är det så enkelt att Umeå universitet är rädd för det direkta jämförande som, i termens sanna mening, öppna föreläsningar erbjuder. Att den fasad av ”högkvalitativ utbildning i ett internationellt klimat” som man använder i sin marknadsföring ska bli synad i sömmarna. Kanske är man rädd att ens studenter, när de ges en möjlighet att utvärdera och jämföra föreläsarna gentemot andra ska vakna och kräva bättring i en högre takt än tidigare?
Jag säger inte att så är fallet, men tanken slår en skrämmande snabbt.
SEDAN FINNS ALLTID FRÅGAN om lärarens integritet. Risken för att bild, ljud och video ska håna, förtala eller på annat sätt medföra obehag för föreläsaren som person är alltid överhängande. Alla gör vi bort oss, och vi vill inte att detta ska bli tillgängligt för allmänheten i det professionella sammanhang som universitetet faktiskt ska vara. Men vi måste dock betänka följande:
Föreläsaren har i uppdrag att utbilda studenter i ett ämne han eller hon är duktig i. Det är ett uppdrag i en professionell miljö. Även om dessa studenter inte direkt betalar för sin utbildning, så investerar de ändå en enorm mängd av både tid och pengar på att följa undervisningen.
DET FINNS INGET SOM direkt hindrar spekulationerna kring den egentliga orsaken till Umeå universitets ståndpunkt i frågan. Att tillåtande av, och i vissa fall regelförfattande kring, ljud- och bildupptagning av undervisning inte handlar om en negativ förändring, utan snarare ett välbehövligt och efterlängtat kliv framåt för ett ungt kämpande lärosäte, torde dock vara uppenbart. Även för Chatarina Larson.
SEBASTIAN GEIJER
student vid Handelshögskolan i Umeå
SVAR: Vi måste respektera
integritet och upphovsrätt
Teknikens utveckling och ökade till¬gänglighet har medfört att frågan om studenters rätt att fotografera, filma och spela in föreläsningar och andra undervisningssituationer aktualiserats i allt större omfattning. Vi universitetsjurister och ledningen har fått frågor från såväl studenter, studentkårer som lärare vid universitet om vad som gäller i frågan och behovet av ett klargörande har varit starkt.
FÖRELÄSNINGAR, SEMINARIER och andra undervisningssituationer vid universitetet är inte offentliga och universitetet bestämmer vilka som ska ha tillträde till dess lokaler och de ordningsregler som ska gälla där. När frågan om studenter ska få göra ljud- och bildupptagningar ska besvaras måste olika aspekter och olika gruppers behov beaktas. Vid denna avvägning har Umeå universitet stannat för regler som innebär att ljud- och bildupptagningar som huvudregel inte är tillåtet, men att den enskilde läraren har full frihet att uttryckligen ge tillstånd till sådana. För studenter med funktionsnedsättning, som med anledning av denna behöver särskilda hjälpmedel, finns självklart undantagsregler för att tillgodose deras behov.
DET ÄR MYCKET RIKTIGT som Sebastian Geijer skriver att undervisningen blivit allt mer flexibel och att det ställs krav på att den ska vara mer och mer lättillgänglig. Umeå universitet är det lärosäte i Sverige som har flest nätutbildningar och som alltid legat i framkant inom området. Umeå universitet satsar mycket på att utveckla undervisningen och formerna för hur studenterna skall ta del av denna. Även vid ordinarie kurser på plats vid universitet är det många lärare som själv spelar in sina föreläsningar och lägger ut på kurswebben etc för att utnyttja de fördelar ett sådant spridande innebär. Denna anpassning till nya behov och tillvaratagande av ny teknik uppmuntras av Umeå universitet. Sebastian Geijers fråga om Umeå universitet skulle vara rädd för jämförelse med andra lärosäten kan med ett rungande nej besvaras.
DET FINNS DOCK STORA skillnader mellan den typ av inspelning som sker för dessa ändamål och studenters egna upptagningar. Våra lärare strävar efter att ge studenterna högkvalitativa föreläsningar i en professionell miljö oavsett i vilken form de ges. Det är dock inte alltid som en föreläsning som ges direkt i föreläsningssalen givits en sådan uppläggning och ett sådant format att den passar för att läggas ut på kurswebben eller ingå i en nätbaserad kurs. Att påstå något sådant vore att förringa det utvecklingsarbete som sker inom alternativa undervisningsformer. Studenterna har rätt att kräva att föreläsningar håller hög kvalitet oavsett på vilket sätt de tas del av. Därför måste universitetet genom läraren ensam få avgöra i vilka format föreläsningen passar att förevisas på.
VIKTIGT ÄR ÄVEN ATT tillgodose såväl lärarnas som studenternas behov av en god arbetsmiljö. Vid seminarier förväntas studenter att aktivt delta - farhågan för att i sådana situationer bli inspelad eller filmad skapar inte goda förutsättningar för allas aktiva deltagande och kan vara till nackdel för den enskilde studentens resultat. Likaså måste läraren få möjlighet att avgöra när kvaliteten på den egna föreläsningen försämras av andras inspelningar.
SLUTLIGEN MÅSTE ÄVEN den upphovsrättsliga aspekten påpekas - en föreläsning kan utgöra ett upphovsrättsligt skyddat verk till vilket läraren såsom upphovsman har den ekonomiska och ideella rätten. En ljud- eller bildupptagning av föreläsningen utgör en så kallad exemplarframställning som endast i undantagsfall kan ske utan tillstånd från upphovsmannen. Det undantagsfall som handlar om exemplarframställning för privat bruk ger inte studenter rätt att sprida sitt exemplar till sina medstudenter eller att lägga ut det på nätet. Ett sådant agerande utgör ett lagbrott.
UMEÅ UNIVERSITET MENAR att vi hittat en väl avvägd form för reglering av studenters ljud- och bildupptagningar av föreläsningar som uppmuntrar och underlättar universitetets fortsatta framgångar med att på nya och lättillgängliga sätt tillhandahålla högkvalitativ undervisning men samtidigt respekterar såväl integriteten för de inblandade som de upphovsrättsliga lagreglerna.
Tilläggas kan att bland annat företrädare för studentkårerna deltog vid beslutet den 18 november ifjol. Dessa ställde sig positiva till beslutet.
ÅSA BERGENHEIM
prorektor
LARS LUSTIG
universitetsdirektör
CHATARINA LARSON
universitetsjurist
|